Projektarbetet(100 poäng) läsåret 2007/2008

Tillbaka

Välkommen att arbeta med projektarbete i samhällsvetenskap!


Här har vi samlat all information du behöver för att kunna genomföra projektarbetet i ett samhällsvetenskapligt ämne på ett bra sätt.
Den 11 mars 2008 är det senaste datumet att lämna in ditt projektarbete. Det datumet kan tyckas ligga långt borta i tiden. Men eftersom projektarbetet är den mest krävande uppgiften du kommer att utföra under din gymnasietid och att det dessutom är krav på att du skall kunna visa att ditt arbete tillkommit under en process är det hög tid att starta med arbetet genast. Det är ju faktiskt så att projektarbetet ger 100 poäng och det medför att det förväntas att du lägger ner ganska mycket tid på det.



I vilken form sker redovisningen av projektarbetet?

1. Projektarbetets slutprodukt
Det finns två redovisningsformer att välja på:

a)En skriftlig rapport på 15-20 sidor text. De flesta väljer denna redovisningsform. Den ger en mycket användbar erfarenhet av hur man skriver ett arbete, vilket man har nytta av vid universitetsstudier. Du hittar allt du behöver veta om hur en skriftlig rapport utformas på sidorna 2 – 16

b)Du kan välja att redovisa genom en utställning, en demonstration, en multimediaprodukt, anordna ett seminarium etc. Anvisningarna för denna redovisningsform finna på s. 4

2. Loggbok
Loggboken skall beskriva din arbetsprocess. I den skall du kontinuerligt anteckna allt vad du gör och funderar kring projektarbete. Läs mer i Elevhandledningen s. 3


3. Utvärdering
En individuell skriftlig utvärdering av dina arbetsinsatser skall skrivas ned i din loggbok innan du lämnar in den.



Innehållsförteckning:

s. 2 - 4 Elevhandledning Läs igenom den innan ditt första enskilda möte med handledare.
            Den innehåller viktig information om hur du skall genomföra projektarbetet

s. 5 - 12 Manual för skriftlig rapport. Om du valt att skriva denna redovisningsform måste
              du läsa igenom manualen mycket noggrant. Den ger svar på nästan alla frågor!

s. 13-14 Kursplan och betygskriterier


                               Elevhandledning



Denna handledning skall du läsa igenom till din första träff med handledaren. Då har du möjlighet att ställa frågor på det som du uppfattar som oklart.
Under projektarbetets gång skall du använda handledningen som en checklista – en kontroll att du arbetar i rätt riktning.
Hur noga du följt råden och anvisningarna i elevhandledningen kommer att avgöra ditt betyg på projektarbetet.




Tidsplan för projektarbetet

• Under vårterminen i årskurs 2 bestämmer du inriktningen av ditt projektarbete
• Senast i början av september i årskurs 3 träffar du din handledare, börjar arbeta med ditt projekt och formulerar en projektplan. Observera att det är du som tar initiativet till handledningsträffarna, som totalt bör vara minst fyra stycken.
• Du har möjlighet att senast den 15 januari 2008 lämna in ett första utkast till ditt projektarbete. Inlämningen är frivillig och de som inte lämnar in i tid går miste om denna förmån.
• Du för kontinuerligt noteringar i din loggbok som du fått av skolan om hur arbetet fortskrider. Du skall minst fyra gånger och på eget initiativ lämna in loggboken till din handledare.
• Projektarbetet skall vara klart den 11 mars 2008 då slutprodukten samt loggbok inklusive självutvärdering skall lämnas till    handledaren för bedömning.




1.Handledning
Arbetsprocessen är oerhört viktig i projektarbetet och handledningen är en väsentlig del i
denna. Vid dessa handledningsträffar diskuteras hur arbetet går, vilka svårigheter som
uppstått och hur de skall kunna lösas. Se till att du träffar handledaren med jämna
mellanrum så att du kan visa upp vad du åstadkommit och få hjälp med problem som
dyker upp. Det är ditt ansvar att ta kontakt med handledaren. Du skall ha minst fyra
handledarträffar.




2.Idéskiss
Idéskissen har du i regel gjort i åk 2 i samband med val av inriktning av ditt projektarbete.
Skissen innehåller förutom ämnesvalet en preliminär frågeställning. Denna idéskiss
diskuteras med handledaren och ligger till grund för projektplanen.

3.Projektplan
I projektplanen skall du beskriva uppläggningen av ditt arbete. Du skall utgå ifrån din
problemformulering. De frågor som skall besvaras i din projektplan är

a. Vilket ämne har jag valt? Bakgrunden till valet och varför jag valt detta ämne. Hur har jag avgränsat mitt ämne?

b. Vilken är min problemformulering? Vilket mål och vilket syfte har jag med projektarbetet?

c. Hur skall jag gå tillväga? Vilken information behöver jag? Hur får jag tag på den? Vilka metoder skall jag använda?

d. Hur skall resultatet redovisas? Skall jag välja skriftlig eller annan typ av redovisning?

e. När skall arbetet utföras? Du skall göra en tidsplan för de olika delarna i projektarbetet.



Projektplanen skall vara inlämnad till handledaren senast den 2 oktober




4.Loggbok
Loggboken är en dagbok som du för kontinuerligt under ditt arbete med projektet. Den
skall innehålla vad du gör, varför och när du gör det. Du skall notera det tankearbete
som pågår under hela projektarbetet, alltifrån idéskissen till den färdiga produkten. I
loggboken diskuterar du de hinder och problem som uppstår på vägen och som kan leda
till ändringar i dina ursprungliga planer. Av loggboken skall framgå hur du arbetat med
informationssökning, vilka kontakter du tagit och hur du värderat informationen och
kontakterna. Det skall också framgå vilka insikter som arbetet med projektarbetet givit
dig.
En noggrant förd loggbok ger en god bild av hur arbetet fortlöper och är till hjälp när du
skriver din projektredovisning. Den är också av betydelse vid betygsättningen. Ingen
loggbok – inget betyg! En bra loggbok – större chans till högt betyg.
Det är obligatoriskt att avluta loggboken med en självutvärdering dvs en sammanfattning
av hur arbetet fortlöpt, hur dina kontakter med handledaren fungerat samt vilken
användning du har haft av dokumenten om projektarbetet.




Loggboken skall lämnas in till handledaren minst fyra gånger varav två
gånger under höstterminen


5.Presentation och redovisning
Presentationen kan se olika ut beroende på vad det är för slag av projektarbete.


A. Även om du väljer att göra en utställning, en demonstration, en multimediaprodukt,
     anordna ett seminarium etc krävs det dessutom en skriftlig rapport. Rapporten
     skall vara en sammanfattande beskrivning av ditt arbete. Har du skrivit en utförlig loggbok
     är tankearbetet redan gjort.

Rapporten skall uppfylla följande krav:

1.Den skall vara på 4-6 numrerade A4-sidor, Times New Roman teckensnitt, tolv punkters
   storlek och enkelt radavstånd.

2.Den skall innehålla en inledning med bakgrund, problembeskrivning samt metoddiskussion.

3.Den skall innehålla en beskrivningen av arbetsprocessen, vilka idéer som dykt upp,
vilka svårigheterna varit och vilka överväganden som gjorts.

4.Den skall innehålla vilket resultat du uppnått och hur resultatet överensstämmer med de
   förväntningar du haft. Du skall också analysera och utvärdera det uppnådda resultatet.

5.Den skall innehålla en sammanfattning samt en källförteckning.





B. De flesta som väljer en teoretisk inriktning av projektarbetet väljer att skriva en uppsats.
     De krav som ställs på en sådan finns i en särskild instruktion, ”Manual för projektarbete” på s. 5



6.Bedömning
I betygskriterierna s. 13 ser du vad som ligger till grund för bedömningen av ditt arbete
med projektet. Idéskissen, projektplanen, loggboken samt den skriftliga redovisningen är
den skriftliga dokumentation, som ligger till grund för bedömningen.









                 Manual för Projektarbete



1. Vad krävs av ett projektarbete?

Projektarbetet är en förberedelse för framtida studier vid universitet eller högskola. Syftet med projektarbetet är inte att du skall utföra vetenskaplig forskning (även om det givetvis inte är förbjudet). Däremot skall du få en inblick i hur vetenskapligt arbete går till. Du får genom projektarbetet möjlighet att visa din förmåga att planera, genomföra och redovisa ett större arbete som dessutom skall betygsättas och är en förutsättning för att du skall vara behörig till högre studier. Eftersom projektarbetet är en utdragen arbetsprocess är det viktigt att du hela tiden på eget initiativ tar kontakt med din handledare och informerar om de olika stegen i din undersökning, från start till mål. Till skillnad från vanliga uppsatser år projektarbetets form minst lika viktigt för betygsättningen som dess innehåll. De krav som ställs på ett riktigt bra projektarbete är:

• Du skall vara väl insatt i ditt ämne

• Ditt arbete skall vara probleminriktat - inte bara beskrivande

• Elementär källkritik skall tillämpas

• Dispositionen skall vara väl fungerande

• Din text får inte vara ren avskrivning

• Språket skall vara begripligt och korrekt

• Den skriftliga rapporten, uppsatsen, får omfatta högst 20 sidor text

• Ordbehandlare skall användas vid utskriften

• Uppgiften skall vara inlämnad i tid

• Du skall ha haft regelbundna kontakter med din handledare

• Du skall efter inlämningen, vid samtalet med din handledare, visa god förtrogenhet med
de källor du använt

• Ditt arbete får endast undantagsvis bygga enbart på källor från Internet





2. Handledning av projektarbete

Så fort som möjligt, senast i början av september 2007 skall du träffa din handledare och påbörja ditt projektarbete. Observera att det är du som tar initiativet till de mer eller mindre regelbundna träffarna och att de totalt bör vara minst fyra stycken under projektarbetets gång.

Vid dessa träffar kommer din handledare att hjälpa dig i sökandet efter en lämplig precisering och problematisering av uppgiften och avgöra om dina idéer är genomförbara. Handledaren skall stötta och ge råd när det gäller val av metod, material och information. Det är också handledaren som skall göra en sakkunnig bedömning av såväl arbetsprocessen som din slutprodukt: den skriftliga rapporten.

Handledarens betygsättning baseras med andra ord på din insats och kunskapsutveckling under hela projektarbetet. Varje led i arbetsprocessen är föremål för bedömning. Från idéskiss, projektplan och loggbok fram till den färdiga uppsatsen!


3. Vad skall ett projektarbete innehålla?

Ett projektarbete omfattar normalt 15-20 sidor text . Trots begränsningen i omfång skall det alltid innehålla följande delar:


1. Titelsida
På titelsidan anger du rubriken för ditt ämne, men observera att titeln bör vara kort.
Ibland kan det vara motiverat med en förtydligande underrubrik i stil med ”Hitler - en
studie i tyranni”. Titeln på projektarbetet med ditt namn under placeras lämpligen på
sidans övre del. Längst ned till höger anger du att det är frågan om ett projektarbete,
skolans namn, läsår samt namnet på din handledare.

2. Innehållsförteckning
För att underlätta för läsaren att snabbt hitta i projektarbetet och få en god överblick över
dess innehåll och uppläggning måste du ha en innehållsförteckning omedelbart efter titel-
sidan samt numrera dina sidor. Varje avsnitt med egen rubrik i den löpande texten skall
få en egen rad med sidhänvisning i innehållsförteckningen. Sidnumreringen börjar med
den första sidan i den löpande texten. Titelblad och innehållsförteckning skall alltså
inte numreras.

3. Inledning
Det är viktigt att du lägger ned mycket arbete på inledningen eftersom den är själva
”nyckeln” till ditt projektarbete. Eftersom inledningen är oerhört viktig ges ytterligare
information om hur den skall se ut nedan (sid. 3). Den skall alltid innehålla en
presentation av ditt ämne och metod, en preciserad problemställning och en kortfattad
genomgång och källkritisk kommentar av det material - böcker, tidningar, brev, intervjuer
m.m. - som du har använt. Ibland kan det vara befogat att ta med en kort förhistoria.

4. Sakframställning - avhandlingsdel
Med sakframställning ( eller avhandlingsdel) avses huvuddelen av ditt projektarbete, som
skall ägnas sammanställning och analys av ditt insamlade material. Du skall på detta
utrymme bearbeta och tolka ditt material utifrån den frågeställning du angivit i
inledningen! Håll dig troget till frågeställningen och undvik onödiga utvikningar!
Alla fakta som du tar med i sakframställningen måste komma från dina källor. Denna del
av uppsatsen kommer därför att till stor del bestå av referat från olika källor, ibland
kombinerade med citat. För läsbarhetens skull är det viktigt att du tänker igenom
dispositionen noga och delar in framställningen med hjälp av mellanrubriker. Se till att
rubrikerna överensstämmer med innehållet i kapitlet eller avsnittet.

5. Sammanfattning - konklusion
När du är färdig med din sakframställning är det dags att sammanfatta resultatet för läsa-
ren. Här är det viktigt att du försöker besvara de frågor du ställt i inledningen -
återkopplingen till dem måste vara kristallklar! Du skall alltså kort sammanfatta din
problemställning, vilka fakta du dragit fram i sakframställningen och dra slutsatser som
du kopplar till din frågeställning. Det är också tillåtet att göra egna reflexioner. Däremot
skall man normalt inte föra in ny information i sammanfattningen.

6. Notförteckning
Eftersom du skall arbeta utifrån ett ”vetenskapligt förhållningssätt” måste du belägga
varifrån du har hämtat dina uppgifter. Du skall helt enkelt tala om för läsaren i vilken
bok, artikel, tidning eller Internetsida dina uppgifter finns om denne av någon anledning
vill kontrollera dem. Det är därför viktigt att din notapparat fungerar.

7. Referenser
Med referenser avses all den information du använt dig av för ditt projektarbete,
såsom böcker, tidningar, Internet, brev, intervjuer och liknande. Du kan om du vill
använda andra rubriker, t.ex. litteraturlista, käll- och litteraturförteckning eller
källförteckning. Det är dock enklare att använda rubriken referenser eftersom du då
inte behöver dela in det utnyttjade materialet i källor och litteratur. Oavsett vilken
rubrik du väljer skall endast de böcker du faktiskt läst och som återfinnes i dina noter
tagas med!

8. Bilagor
Det kan ibland finnas anledning att ta med tabeller, kartor eller en personförteckning i
uppsatsen. Om detta hotar att bryta ”den röda tråden” i din framställning kan du, om du
ändå vill ha dem med, placera dem sist i projektarbetet. Tänk på att tabeller, kartor och
liknande skall tjäna ett konkret syfte och att de därför måste kommenteras! Du kan alltså
inte bara hänga på bilagor på uppsatsen för att den skall se tjock ut – det måste finnas en
mening med att de finns där.








4. Hur skall inledningen utformas?

Inledningens syfte är att förbereda läsaren på vad som skall komma. Därför kan den inte få sin
slutgiltiga form innan man säkert vet vad som kommer. ”Inledningen är som en nyckel till projektarbetet, och nyckeln skall inte sättas i dörren förrän huset är färdigt”. Så även om inledningen ofta är det första man skriver skall det också vara bland det sista man skriver! Det händer nämligen nästan alltid att man under arbetets gång ändrar inriktning på sitt arbete och då måste givetvis även inledningen ändras.

Inledningen bör vara kort, dvs 1-2 sidor, och skall innehålla:

1. Presentation av ämnet
Du skall definiera och avgränsa ditt arbete så noggrant som överhuvud är möjligt och
redogöra för den metod du tänker använda. Det är viktigt att du motiverar ditt val av
avgränsning. Ett bra skäl kan vara att undersökningen annars hade tagit för lång tid, att
den blivit för lång eller att det varit svårt eller omöjligt att hitta material.

2. Problemställning
Du skall ange syftet med ditt specialarbete i stil med ”Syftet med denna uppsats är att
försöka ta reda på ... belysa ... få svar på ... jämföra …undersöka ...”.

3. Redogörelse för metod och källor
Du skall redan i inledningen kortfattat beskriva och kommentera den information du har
använt som underlag för ditt specialarbete. Genom att du presenterar dina källor kan
läsaren själv värdera din uppsats och dina slutsatser. Ange därför inte bara bokens titel
och författarens namn utan också när boken skrevs, vem författaren är (om det står i
boken vilket yrke, vilken titel etc. författaren har). Det är skillnad på om författaren är
professor, journalist, amatörhistoriker eller politiker. Vem är mest trovärdig vad gäller en
beskrivning av den ryska revolutionens orsaker, historieprofessorn eller ordföranden i
antingen KPML (r) eller Nationalsocialistisk Front?

Svaret är nog självklart… Så när du redogör för använd litteratur ställ t.ex. följande
källkritiska frågor: Vem är författaren? Har han något intresse av att vinkla
informationen? Hur nära i tiden befinner sig författaren sitt ämne? Är han ögonvittne eller
återger han bara vad han hört eller läst? Hur gammal är boken? Hur aktuella är
uppgifterna? I vad mån är boken påverkad av ”tidsandan”? Så är exempelvis svenska
historieböcker från början av 1900-talet ofta nationalistiska medan böcker från 1970-talet
präglas av ett mer socialistiskt synsätt.

Förutom din källkritiska granskning ska du redovisa hur du har genomfört din
forskning. Alltså vilken metod du har använt dig av. Har du enbart använt dig av
tryckta källor? Har du t.ex. gjort intervjuer eller enkätundersökningar, bör du diskutera
problematiken kring dessa metoder.

4. Eventuellt förhistoria
Här bör man tänka på vem man skriver för! När du skriver ditt projektarbete skall du utgå
ifrån att du skriver för en läsare som är allmänbildad. Du behöver därför inte förklara rena
självklarheter. Skriver du t.ex. projektarbetet i ämnet historia skall den historiska
inledningen vara kortfattad och egentligen bara påminna läsaren om något denne redan
vet men gärna vill ha uppfriskat!

Det förtjänar att påpekas att en inledning inte är samma sak som ett förord där man tackar familjen, vänner och bekanta, katten eller sin handledare för stöd och uppmuntran under arbetet med projektarbetet. Något förord behöver du inte ha med. Har du det skall det placeras före inledningen och på en onumrerad sida.


5. Noter

När du skriver din uppsats är det viktigt att du använder dig av noter. Det är i själva verket ett villkor för att uppsatsen skall bli godkänd! Det vetenskapliga motivet till att använda noter är att underlätta för läsaren att bedöma argumentationens hållbarhet. Du skall göra på samma sätt. Den som läser din uppsats skall kunna kontrollera dina sakuppgifter. Då måste han eller hon få information om var du hittat dina fakta. Det gör du genom att sätta ut noter.

Noter kan användas även till annat. De kan användas till att ge läsaren extra information som, om den inarbetades i den löpande texten, skulle bryta ”den röda tråden” och därmed försämra läsbarheten av ditt projektarbete. Det kan gälla biografiska uppgifter, måttangivelser under äldre tid och liknande faktauppgifter.

Du behöver inte belägga alla sakuppgifter med noter. Det går bara inte, för då skulle nästan hela utrymmet behöva användas enbart till det. För det som är allmänt känt behöver du inte ha någon nothänvisning. Påståendet ”Sverige ligger i Nordeuropa” skulle man kunna belägga med en not i stil med Norstedts Skolatlas, sidan 12 men det gör man givetvis inte. Det samma gäller för påståendet att första världskriget bröt ut sommaren 1914.

Du behöver således inte belägga allmänt kända eller triviala fakta med en not. Skulle du tveka är den klokaste lösningen att sätta dit en not - men tveka i så fall inte för ofta! Däremot skall du inte sätta ut noter efter dina egna påståenden. Tänk på att egna åsikter, politisk propaganda och slutsatser som inte baseras på fakta inte hör hemma i en vetenskapligt uppbyggd uppsats som projektarbetet.



6. Hur gör man nothänvisningar?

Det är viktigt att du inte konstruerar ett eget ”hemmagjort” system för att sätta noter. Om du följer nedanstående rekommendationer finns det ingen risk att du gör fel:

• Fotnoten är en siffra, som sätts efter stycket, där faktauppgifterna är hämtade från annat
håll.

• Siffran placeras något högre än raden i övrigt, i stil med detta¹ . Numreringen skall vara löpande. Du börjar alltså med not 1 och fortsätter till 99 (och börjar därpå om med not nr. 1 eftersom man bör undvika noter högre än 99). Så många noter blir det för övrigt knappast tal om i ett projektarbete på 15-20 sidor.

• Det är inte särskilt komplicerat att sätta ut noter om man använder ordbehandlare, som ofta har en inlagd funktion för fotnoter. I Word hittar du den i menyn ”Infoga” och funktionen heter ”Fotnoter och slutkommentarer”.

• Noterna hänvisar till nottext, som finns antingen längst ned på sidan eller samlade i slutet av specialarbetet, omedelbart efter sammanfattningen.

• Du bör undvika att sätta noter efter varje mening. Ofta räcker det med en not efter varje stycke.

• En och samma not kan innehålla hänvisningar till hur många böcker och andra källor som
helst. Du behöver alltså inte ha en särskild not för varje bok som du har använt när du
skrev stycket!

• Noterna skall vara korta. De skall innehålla uppgift om författarens efternamn, vilket år
skriften publicerades samt på vilken sida eller sidor uppgiften finns. Följande not är fullt
tillräcklig: Kieser-Rydén (2001), s. 12-18. ( Förkortningen s. betyder ”på sidan”).

• I de fall författarnamn saknas anges bokens titel, tryckår samt sida, t.ex. Statistisk Årsbok
2001 (2002), s. 42. Då brukar man också kursivera bokens titel.

• För antologier gäller att du skall ange utgivaren, t.ex. Ankarloo (red.), och därefter bokens
titel, tryckår samt sida. (Förkortningen red. betyder ”redaktör”).

• För tidningsartiklar skriver man tidningens namn, som kursiveras, samt datum, t.ex.
Dagens Nyheter, den 11 september 2001. För tidskriftsartiklar anges tidskriftens namn,
som kursiveras, och nummer, t.ex. Populär historia 2001:4 . Om det framgår vem som
har skrivit tidningsartikeln eller uppsatsen skall den uppgiften också tas med.

• För uppgifter hämtade från nätet gäller att du skall uppge dels sökdatum, dels hela Internetadressen. Skriver du om vikingatiden kan noten exempelvis se ut på följande sätt: http://www.foteviken.se/museum/skepp.htm (sökdatum 1 augusti 2002).

¹  Så här skall noten se ut. Den skall skrivas med mindre grad (10 punkter) än den löpande texten och med  mindre radavstånd. En fotnot får       därigenom ett kompaktare utseende och blir något mindre lättläst än den   löpande texten. Det blir därför mycket svårt för läsaren att missa att en fotnot just är en fotnot!

7. Hur använder man citat?

Det är givetvis tillåtet - och ofta nödvändigt - att använda citat i projektarbetet. De skall då markeras med citationstecken (” ”). När citatet är slut sätter du ut en fotnot. För citat gäller vissa rekommendationer och regler:

1. Tag hellre med många och korta än få och långa. Det ökar läsbarheten.

2. Det gäller att få med de väsentliga delarna i den citerade källan.

3. Hoppar man över några betydelselösa ord i ett citat skall detta markeras med tre punkter
omgivna av en hakparentes, t.ex.  ... . I de fall det är frågan om mycket långa avsnitt
som överhoppas inuti citatet används hakparentes och tre tankstreck, t.ex.  --- .

4. Ibland finns det citat inuti den text man citerar. Detta inre citat markeras med enkelt cita-
tionstecken (´ ´).

5. Ett citat skall ordagrant återge ursprungstexten och inga förändringar får göras.

6. Citat på engelska behöver inte översättas. För citat på övriga främmande språk gäller
att de bör översättas helt eller delvis.


8. Referenser

Förteckningen över den information du använt dig av för ditt projektarbete kan antingen
kallas ”referenser”, ”litteraturlista” eller ”källförteckning”. Enklast är dock att använda ru-
briken ”referenser” eftersom den skapar minst problem vid sorteringen av det använda materialet.

Det är viktigt att man i litteraturförteckningen endast tar med det material man använt, ingenting annat. Annars får förteckningen karaktär av ”skådebröd”, dvs man vill visa att man läst många böcker. Enklaste sättet att undvika detta är att när man är färdig med uppsatsen gå igenom samtliga fotnoter och bara ta med böcker och andra källor (tidningsartiklar, intervjuer, enkäter), som finns nämnda i dem.

Det är viktigt att du är noggrann. En förteckning får exempelvis inte se ut på följande sätt:

Källförteckning:
1. Internet.
2. Egna kunskaper
3. Uppslagsverk

En sådan förteckning kan inte godkännas eftersom den som läser projektarbetet omöjligt kommer att kunna hitta de referenser författaren stöder sig på. Att bara ange ”Internet” är det samma som att ange ”Stadsbiblioteket” som källa och överlåta till läsaren att bäst han eller hon kan försöka lista ut vilken bok som avses. Inte heller ”Egna kunskaper” kan användas som referens eftersom uppsatsförfattaren givetvis har fått uppgiften någonstans ifrån, t.ex. en bok eller en intervju. Referensen ”Uppslagsverk” måste preciseras så att läsaren får veta vad uppslagsverket heter, vilket band som har använts och när det trycktes.

Om du använt dig av olika slags material till ditt specialarbete kan du sortera det under
lämpliga rubriker i din referenslista: I: Tryckta källor för böcker, tidningar och tidskrifter,
II: Otryckt material för handlingar i stil med brev, dagböcker m.m., III: Internet för
material som du hämtat från nätet. Under rubriken IV: Övrigt kan du redovisa intervjuer, enkäter, uppgifter från TV-program, videofilmer och dylikt.

När du sammanställer din förteckning bör du tänka på följande:

För böcker:

• Förteckningen skall ställas upp i alfabetisk ordning efter författarens efternamn. Om det är
frågan om en antologi skall du placera boken efter redaktörens efternamn. För böcker som
saknar författarnamn gäller bokens titel, tryckår och förlagsort (t.ex. Statistisk Årsbok
2001, Stockholm 2002).

• Utöver författarens eller redaktörens efternamn anges även hans förnamn, bokens titel,
tryckår och förlagsort. (t.ex. Rystad, Göran, Sallnäs, Birger, Dokument och ögonvittnen,
band 1, Lund, 1970). Dessa uppgifter hittar du ofta på bokens försättsblad. I de fall
förlagsorten inte framgår anger du istället tryckort.

• Titeln på en bok, tidskrift och liknande brukar skrivas med kursiv stil för tydlighetens skull.

För intervjuer:

• Har du intervjuat någon för ditt arbete skall du ange den intervjuades namn, bostadsort,
befattning samt datum för intervjun (t.ex. Göran Persson, Malmö, statsminister, den 11
september 2001).

• Ibland kan ämnet för intervjun vara känsligt. Du kan i sådana fall låta den intervjuade uttala sig anonymt förutsatt att du noggrant redovisar hur du gått tillväga.
• Har du gjort flera intervjuer måste du redovisa hur du gått tillväga redan i inledningen. Du skall där förklara för läsaren syftet med intervjuerna, beskriva platsen för intervjun samt redogöra för urvalet av intervjupersoner. Reflektera gärna över om du kan ha styrt dem med dina frågor och ange huruvida intervjun genomfördes som ett öppet samtal eller om du hade färdigformulerade frågor.
• Din intervjuguide skall placeras som en särskild bilaga sist i uppsatsen.

För otryckt material:

• Om du använt otryckt material för ditt projektarbete anger du arkiv, arkivbildare och
arkivserie (t.ex. Landsarkivet i Lund, Malmöhus länsstyrelses arkiv: Handlingar till
femårsberättelser).

För Internet:

• Eftersom information på Internet ofta skiftar utseende, byter plats eller tas bort helt skall du alltid ange sökdatum. Du bör också, om det är möjligt, ta kopior av det använda materialet från nätet så att det kan uppvisas för handledaren.

• Vad gäller Internetadresser skall de vara så utförliga som möjligt. Om du t.ex. skriver om vikingaskepp och hämtar information från Fotevikens Maritima Centrum i Vellinge skall du ange hela adressen. http://www.foteviken.se/museum/skepphtm (sökdatum 1 augusti 2002).

 

PA1201 - Projektarbete - 100 poäng

Projektarbetets syfte
Projektarbetet syftar till att utveckla förmågan att planera, strukturera och ta ansvar för ett större arbete och ge erfarenhet av att arbeta i projektform.
Projektarbetet syftar också till att tillämpa och fördjupa kunskaper inom ett kunskapsområde inom ett program eller en studieinriktning.

Projektarbetets karaktär
Projektarbetet innebär planering, genomförande och utvärdering av ett arbete. I projektarbetet är arbetsprocessen lika viktig som slutprodukten.
Med arbetsprocess menas att eleven skall välja ett kunskapsområde, avgränsa det, formulera ett problem eller ställa en fråga.
Dessutom ingår i projektarbetet att eleven undersöker och beskriver vad som krävs för att kunna lösa detta problem eller besvara denna fråga i form av exempelvis arbetsinsats, material och kunskaper.
Projektarbetet skall planeras så att det kan slutföras inom den tid som står till förfogande.
I projektarbetet följer, diskuterar och bedömer en sakkunnig lärare, handledaren, arbetet i dess olika faser.
Projektarbetet sker enskilt eller i grupp inom ramen för ett program eller inom ramen för elevens studieinriktning.
Arbetet ger tillfälle att befästa och utveckla färdigheter inom ett kunskapsområde som är centralt för utbildningen.

Projektarbetet kan anlägga olika perspektiv på ett kunskapsområde, men ett projektarbete består alltid av en process och leder alltid fram till en slutprodukt. Denna slutprodukt kan vara ett konkret föremål, en tjänst, en dansföreställning, en film, en utställning eller dylikt. Ett projektarbete av mer teoretisk karaktär kan bestå i att ställa en fråga, formulera ett problem eller ställa upp antaganden. För att besvara frågan, lösa problemet eller bekräfta antagandena söks, värderas och används information. Denna information kan antingen vara ett resultat av egna undersökningar eller hämtas från publicerade källor utan att för den skull vara en reproduktion. Ett sådant projektarbete kan redovisas som en uppsats eller i annan form, till exempel genom att utnyttja multimedia.

Projektarbetets mål
Eleven skall
kunna välja ett kunskapsområde och inom detta avgränsa en uppgift eller ett problem
kunna välja relevant material och metod samt relevanta redskap
kunna upprätta en projektplan och vid behov revidera denna
kunna föra loggbok över arbetets gång och fortlöpande redovisa processen
kunna diskutera arbetets utveckling med handledaren
kunna åstadkomma en slutprodukt som innebär en självständig lösning av den valda uppgiften eller det valda problemet
kunna göra en skriftlig redovisning av projektet som beskriver arbetets gång från idé till slutprodukt
kunna skriftligt eller muntligt värdera arbetsgång och resultat.
Betygskriterier

 

Betygskriterier

Godkänd
Eleven planerar och genomför med handledning ett projektarbete som innebär lösningen på det problem eller ger ett rimligt svar på den fråga som är projektarbetets utgångspunkt.

Eleven utarbetar en projektplan, för loggbok under hela projektarbetet samt redovisar och diskuterar under flera träffar med handledaren hur arbetet fortskrider.

Eleven redovisar skriftligt arbetsgången och resultatet av projektarbetet.

Eleven värderar med handledning arbetsgången och resultatet

Eleven blir färdig med projektarbetet inom den tid som står till förfogande.


Väl godkänd
Eleven visar självständighet i valet av kunskapsområde och i formulering av uppgift eller problem som projektet skall lösa.

Eleven beskriver olika metoder, arbetsredskap och material samt väljer kritiskt bland dessa och resonerar kring sina val.

Eleven identifierar problem som kan uppstå under arbetets gång och förmår lösa dessa.

Eleven tar till vara och utvecklar andras synpunkter.


Mycket väl godkänd
Eleven tar egna initiativ och visar uppfinningsrikedom och fantasi, dels i formuleringen av problem eller uppgift, dels i valet av metod, arbetsredskap och material.

Eleven motiverar sina val med väl underbyggda argument.

Eleven visar skicklighet i utförandet av slutprodukten.




                                     Institutionen för historia och samhällskunskap
                                    Katedralskolan läsåret 2007/2008




 

Katedralskolan läsåret 2002/2003